Nu snackar vi oväder, inte regn, inte blåst – cykloner! Åkte i ösregn ut till världens största sandö – Fraser Island, som också är en av de mest kända resmålen längs Australiens östkust. Reklambilderna visar på solbrända ungdomar som badar, kör jeepar på kritvita stränder och bara njuter. Så skulle min upplevelse säkert också varit om det inte var för 4 cykloner, de värsta stormarna i mannaminne, översvämningar och mer regn än jag kan beskriva. Under vår första dag på ön blev vi evakuerade från stranden och förda till ett resort på ön, där var vi fast i 3 dygn utan mottagning till telefoner, wifi, kontakt med omvärlden. Även när vädret klarnade var det så mycket träd fallna över vägarna att vi endå inte kunde ta oss någonstans. Hur som – har äntligen tagit mej tillbaka till fastlandet. Träffade underbart folk som var i samma tourgrupp som mej och bor för tillfället i en lägenhet med 4 av dem. Alla vägar/tåg etc. på fastlandet är fortfarande avstängda kring den stad jag är i nu (Hervey Bay) så jag är fast här tills söndag då vägarna bör vara öppna igen. Ska inte låta som en gnällkärring för människorna här runtomkring har fått sina hus bortsköljda och sina städer förstörda, på mej skiner solen och jag bor i en torr lägenhet med air-con. Det går ingen nöd på mej och jag har ju åtminstone något spännande att skriva om på bloggen!
p.s kolla på nätet efter översvämningar i Queensland, Australien så fattar ni vad jag menar...
Har efter MYCKET ansträngning har jag lyckats släpa min söta lilla rumpa från Sydney och vidare till Byron Bay. Reser upp längs östkusten på det mest klassiska back-packer sättet som finns; Greyhoundbuss. Min första upplevelse av bussåkandet var en 12-timars nattkörning där jag satt bredvid den tjockaste kvinna jag sett på länge, inget fel på henne men det var ju lite synd att det bara blev ett halvt säte över till mej. Hur som, mitt största problem just nu är inte bussåkandet utan att jag gillar de ställen jag hamnar på alldeles för mycket. Jag kan bara inte förmå mej att åka vidare! Men om jag ska hinna till Cairns innan den 9 feb (då jag flyger till Nya Zeeland) måste jag röra på fläsket. Åker till Brisbane imorgon och ska försöka att inte bli kvar allt för länge… eller?
Framme i Australien! (lr jag har ju varit här i 4 dar snart men ni fattar va ja menar..) Flög först till Canberra och skaffade nytt pass som jag hoppas ska vara klart inom 3 veckor – stannade 1 natt i Canberra som visade sej vara en av de tråkigaste städer jag varit i. Så jag hoppade på en buss och åkte till Sydney. Sydney, däremot, är kanske en av de roligaste städerna jag varit i. Har promenerat runt i olika stadsdelar, sett operahuset, tagit en färja till en ö här utanför, druckit kaffe – ja ni fattar. Stannar nog till på tisdag och sen får vi se hur det blir. Sammanfattat: allt bra. Riktigt trögt wi-fi på mitt hostel så jag lägger upp bilder när tillfälle ges. Puss på er!
Nu vet ni sanningen om vad vi gör på andra sidan jorden. Vi hänger. Vi chillar. Vi chillar hårt (Översättning till de som är över 50 = vi slappnar av väldigt intensivt).
Sitter nu på Manilas flygplats och väntar på mitt flyg till Melbourne, sedan Canberra. Så sant som det var sagt – jag lämnar Filippinerna bakom mej och styr kossan mot Australien. Tyvärr är inte Sjövill med mej längre. Hon har blivit uppäten av en haj. Må hennes själ vila i frid. Ok, dedär var dumt skrivet för all den ironi jag bär inom mej kanske inte ALLTID märks i skrift. Mathilda mår toppen, hon åker vidare mot äventyr i Vietnam och Malaysia så möts vi åter i Nya Zeeland. Sammanfattat: ser fram emot Australien och saknar resan mitt resesällskap, dedär jävlarna i Vietnam ska bara veta hur lyckliga de är som får ha min Mathilda i sitt land. Nu ska jag njuta av air-com, wi-fi och torra mackor på flygplatsen, hoppas allt är bra hemma också!
Gott nytt år på er där hemma! Mitt nyårslöfte för år 2013 är att resa mer, jag har lovat mej själv att ta mej ut och se världen lite. Nu är vi i Boracay, en riktigt stortads/strand/turistig ö där vi fascineras av hur mycket folk det får platts. Nyåret firades på lyxigast möjligast sätt; vi lyckades nämligen hitta en delikatessbutik i stan som sålde OST! Låter kanske inte så fascinerande men efter 3 månader på resande fot, 4 olika länder och ett sanslöst letande var det den första ostbit jag sett sen jag lämnade en bit edamer hemma i kylskåpet. Alltså, lunch med ost, hårdbröd, salami och rött vin. En dag på stranden och sedan middag med sashimi till förrätt seafood platter med b.la ostron till varmrätt, choklad crepes och kaffe till efterrätt + varsitt glas vin – 125 kr/pers. Ibland unnar man sej. Annars flyter allt på, vi jobbar på brännan och det har även mina ständiga reskamrater nallarna Victor och Daniel gjort. Alltså, starten på år 2013 känns rätt bra.
Hejsan! Jag heter Ellen (men de visste ni kanske redan). Reser runt lite, flummar, försöker hitta mej själv och sånt. Skriver så att ni vet att ja lever, enjoy!