Hej!
Så var det dags, nu bär det av. Mina sista dagar hemma har varit fyllda av ”hejdån”, det känns så konstigt att säga till sina närmaste ”ha de bra så ses vi om ett halvår” men det är ju så det är… Passar på att skicka ett litet extra tack till min extrafamilj Hedin som gett mej husrum under de senaste veckorna och som dessutom bjöd på en JÄTTEGOD hejdå-middag under gårdagen.

För tillfället sitter jag på arlanda och väntar på att incheckningen till NYC ska öppna. Resan har redan bjudit på dramatik eftersom mitt pass har varit försvunnet de senaste 3 veckorna efter att jag skickade det till Indiska ambassaden i STHLM för visumansökan. Efter uppskattningsvis 8 timmar i telefonköer, 6 osammanhängande utskällningar av receptionister och anställda på olika ambassaders/institutioner och sammanlagt 3 nervsammanbrott fick jag tillbaka passet igårkväll – 13 timmar innan avfärd.

Hur som hellst – pass, 10 kilo packning, 7 olika vaccinationer och extrapengar till lunch = låt äventyret börja!