Puskar och Ranthambore








Innan jag skriver något om vad vi gör för tillfället måste jag ställa saker till rätta; vi var inte i Jaipur, vi har varit i Jodhpur. NU är vi i Jaipur. Tror jag.
Hur som helst; har passerat Pushkar och Ranthambore - ja, vi är i sjukt många olika städer och vi har mer än hälften kvar! Pushkar var en mindre stad med många packpackers-dreadlocks-allibababyxor-människor på ett och samma ställe. Jag och Sjövill smälte in på en gång. Där fick vi välsignelser (se röd prick i pannan och blomblad i vattnet) kostade bara 100 rupies och då fick mamma, pappa och sixten sina välsignelser på köpet! Väl spenderade pengar tycker jag. Sen åkte vi vidare till Ranthambore där jag på vägen passade på att hämta upp lite turist-illamående, så för tillfället lever jag på fanta och vitt bröd. Väl i Ranthambore stod tigersafari på schemat, fast för oss blev de safari utan tigrar. Rent logiskt känns det lite svårt att se tigrar när 30 jeepar fyllda med folk åker runt i samma park, på samma vägar och letar efter ett av djurlivets skyggaste varelser. Förutom lukten av människa, ljudet från motorer, prat och smattrandet från kamerorna hade vi förmånen att dela jeep med två skrikande barn. Det närmaste vi kom var tigerspår, men vi såg andra djur; hjortar, fåglar och massa krokodiler. Jag mådde ju inte så bra så jag tittade en hel del upp i himmelen och ner i golvet också. Vi stannade på samma ställe i typ 10 min, hade väldigt fin utsikt över en sjö. Efter ett tag visar Sjövill mej en bild på en jättestor krokodil, varpå jag säger ”Oj, shit! Vart såg du den?!” Hon svarar lugnt ”Den ligger där borta, det är den vi tittat på i 10 min..?” ”jaha…!” svarar jag. Hon tittar frågande på mej och säger ”du mår inte så bra va?” Tur att hon förstår mej.