Vår Indienresa går på extacy och nu har vi hunnit med 2 till städer; Bikaner och Jaisalmer. I Bikaner besökte det ”rått-tempel” jag nämnde i tidigare inlägg. Jag är (som ni kanske vet) vanligtvis inte så bangen när det kommer till insekter, höjder, farter eller skadedjur annat än spindlar. Jag ser helt enkelt ingen anledning till att vara rädd. Detta rått-tempel var dock något heelt annat. Tänk dej kanske 10 000 malätna, skabbiga, myllrande råttor på ett och samma ställe. Du måste se upp vart du sätter fötterna för att inte trampa på nån. Dit tar lokalbefolkningen godis de bjuder råttorna på, och när råttorna ätit klart tar de med sej resterna av godiset hem och äter upp för att få välsignelser. Jag klarade 10 min, trodde jag skulle svimma och spy på samma gång och gick ut. Sjövill tyckte det var ”fascinerande” så hon stannade och tog bilder. Annars har vi hittat ny favoritdryck; sockerrörsjuice. Nya vänner; 3 indiska ”systrar” och sett en solnedgång; romantiskt.

För de kulturintresserade läsarna ska jag passa på att berätta lite om bilden med avtryck av händer i stenen. Förr i tiden när männen i denna del av Indien dog kremerades de på bål, det var då tradition för mannens fru att kasta sej själv på samma bål och brännas levande med honom. På så sätt slapp hon bli änka. Alla handavtryck symboliserar en kvinna som kastat sej själv in i elden. Lite dramatiskt kan tyckas men detta är förbjudet sedan typ 50-100 år sen tillbaka så om nån vill gifta sej med en indisk man är det inte längre en risk att ta med i beräkningarna.